Hade väl troligen sett nån lapp på Konsum.
Någon tacksamhetsorgie blev det dock knappast tal om.
Det är inte så att vi förväntat oss eller krävt någon form av ersättning i form av fina ord eller annat. Det kändes rätt att lämna den dit vi gjorde istället för att den skulle sitta på våran bänk och frysa. Men det var ju bara vår känsla. En del tycker annat - uppenbarligen.
Istället för ett "tack för hjälpen" så kom kommentarer som:
- Nu blir det ju jättebesvärligt för oss att hämta den.
- Katter kan faktiskt vara ute på vintern.
- Katten är förvirrad för att det är så många som matar den.
- Katten har alltid ett halsband.
- Katten kan vara lite besvärlig.
* Okej...jävlar så besvärligt att hämta sin katt som någon annan räddat från minusgraderna.
* Den kan säkert vara ute, men varför vill den inte gå hem?
* Varför är det så många andra som matar den? Får den ingen mat där den "hör hemma"?
* Nej, katten hade inget halsband. Hade vi lämnat den till djurskyddet då, pucko!?
* Om du tycker det är jobbigt, varför har du katten då?
Jag vet inte, men för mig är det hjärtlösa kommentarer av en människa som inte bryr sig speciellt mycket om sin katt. Vi kan ju knappast berätta för vår dotter hur inställningen var.
Vi vet dock nu var kattens hem är. Skulle dock inte bli speciellt förvånad över att se den på vår träbänk igen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar